söndag 10 november 2013

Nikon Df, är det Nikon Den fule?


Jag måste säga att jag åkte lite berg o dalbana känslomässigt när Nikon släppte sin kamera. Det första jag tänkte när jag såg den var att "DEN SKA JAG HA". Och ännu snabbare tickade hjärtat när jag såg den i svart. Om en spegelreflex ska se retro så måste det vara så den ska se ut. Tills jag tittade lite närmare. Och närmare.
Från sidorna och från baksidan så ser den ut som vilken D600 som helst? Vad tänkte de där? Och sensorn? Sensorn från D4 är grymt bra men 16,2 megapixlar när det finns så mycket mer i 800 seriens sensorer. Och varför ingen filmfunktion? Jaja, jag förstår att äldre män inte vill ha det.  Men betyder det att ingen annan vill ha det? Och om nu man ska ha D4 sensorn och skryter om det, varför inte AF systemet från den kameran också?

1000 frågor känns det som, och då har jag inte ens nämt prislappen. Men det gör jag nu. Den är precis 10.000 för dyr.
Och objektivet känns löjligt. Jag sågar det mesta, men en sak har de lyckats med.

Det är en en grymt snygg kamera FRAMIFRÅN. Och i svart får jag verkligen ha begär. Men bara över utseendet och bara för hur den ser ut framifrån.

3 kommentarer:

  1. Du missar poängen. Designen på Df är ett annat förhållningssätt till fotografi. Mer manuellt. Mer rattar än menyer. Lite långsammare.

    SvaraRadera
  2. Haha, jag köper den delen, men mer manuellt? För att man betalar 10.000 mer och den har en ratt uppe på i stället för ratt fram vid pekfingret? Jag är skeptisk. T

    SvaraRadera