Snälla Leica, sänk priserna!

Det snackas mycket om vad Leica borde gör inför Photokina. Ska de komma ned en uppföljare till kompaktkameran X1, kanske en splitter ny M10 eller en värsting i form av en spegelreflex S3?
Varför inte börja med att sänka priserna?
Som ekonomijournalist kunde jag inte låta bli att läsa den senaste kvartalsrapporten och för mig är det uppenbart att det största hotet mot Leica är de höga priserna. Märkligt, säger säkert många. Folk står på kö för att få lägga vantarna på en Noctilux 50mm för 85 000 spänn. Varför i all världen tacka nej till en marknad där folk betalar upp emot 100 000 kronor för ett normalobjektiv?
Det kallas volym!
Under de första nio månaderna förra året omsatte Leica 81 miljoner euro. Det pekar på en omsättning på drygt en miljard kronor under helåret 2011. Leica är ett litet företag, mycket litet jämfört med konkurrenter som Nikon och Canon. Även om man numera tjänar hyfsat med pengar är bolaget mycket sårbart. Leica omsätter per år lika mycket i hela världen som ett par riktigt stora Ica-butiker. Tänk på det!
Någon invänder kanske att kamerorna och objektiven görs för hand i Tyskland. Då är det svårt att pressa priserna. Men med större volymer går det alltid att gå ner kostnaderna. Och vägen till större volymer är lägre priser.
Det är kanske vettigt att flaggskeppen M9 och S2 fortfarande är dyra. De konkurrerar med lika dyra kameror från Nikon och Hasselblad. Men kompakten X1 konkurrerar med en Fuji X100  för halva priset (nästan). Och då får man en bättre sökare med Fujin.
När den kommande M10 lanseras borde Leica samtidigt antingen sänka priset kraftigt på M9, eller lansera en ny M-X, kanske med mindre sensor, och sälja den för under 30 000 kronor. Ungefär som Nikon nu har den svindyra D4 och en betydligt billigare men fortfarande väldigt bra D800. De måste ha något som kan matcha Fujis nya X-Pro.
Leica har visat med Summarit-objektiven att de kan pressa priserna. Kanske vore nästa steg att (hemska tanke) flytta tillverkningen av ”lågprisgluggarna” till Japan för att få ner kostnaderna ytterligare. Zeiss gör sina hos Cosina i Japan och såväl byggkvalitet som bildkvalitet är nästan i Leica-klass. Varför inte alltid gå på det perfekta, det är ju Leicas grej? Tja, redan nu är ju Summarit 35mm 2.5 en kompromiss jämfört med den superskarpa Summicron 35an. Att båda finns är en valfrihet som uppskattas.
Ekonomiskt är logiken enkel. Det är samma sak som gjort Ikea och HM till globala mångmiljardföretag. Det är bättre att sälja billiga varor i stora volymer än dyra varor i väldigt små volymer. Du äger hellre en tiondels procent i Shell än 100 procent av en bensinmack.
För oss fotonördar vore det lika önskvärt. Fler skulle få råd att köpa en Leica. Leica skulle få mer pengar för att fortsätta utveckla fantastiska kameror och objektiv. Och med en starkare ekonomi skulle Leicas långsiktiga överlevnad garanteras.

Noctilux i lager

Den ytterst ovanliga normaloptiken Noctilux 50 / 0.95 ASPH tycks finnas i lager på Mattssons i skåne. Även om det verkar dyrt så är det svårt att hitta dem under 100.000 sek. Nu verkar det som inte samlarna i Hongkong använder Google Translate. Senast jag hörde om en sån här  blev säljaren mailbombad av kineser och japaner som ville köpa.
 Och även om jag inte har sådana här pengar till optik så kan man få drömma..

http://www.blocket.se/lund/Leica_Noctilux_50_0_95_ASPH_Ny_i_lager_38794223.htm?ca=11&w=1

Jalle

Photokina 2012

Nu är det inte länge kvar, 29 februari, tills stora fotomässan öppnar dörrarna i Köln.

Vad kommer de visa och kommer det verkligen ha någon betydelse nu när Nikon visat upp både D4 och D800? Canon som faktiskt, hur man än ser det, har lett det digitala racet mer eller mindre sen digitalkameror kom. Vi som hade Nikon kom in i digitaltänket lite senare än Canonisterna och fick ledset se på när Canon hade fullformat och vi hade DX kameror. Nikon har visserligen varit ganska bra på blixtdelen och med D3:ans intåg på banan så fungerade både FX och autofokus.

Men Canon ryckte bort fötterna för Nikon med Eos 5D mark II. Nikon hade visserligen sin D3x, men den är näst intill ouppnåelig med sitt höga pris. Så Canon har suttit ganska bra och tillbakalutade när bomben D800 och D800E kom. D4 förstod alla att den skulle komma, men en kamera så "billig" som ca 25.000 sek fylld med 36,3 megapixlar. Det tror jag ingen vågade tippa, så Photokina kom att hamna lite i skymundan. Jag gissar att Canon kommer visa sin Eos 5D mark III där. Men det jag är intresserad av är en helt annan kamera.

Leica M10.

Kommer den, hur ser den ut, vilka specifikationer, vad kommer den kosta, kommer den kunna filma?

Listan är hur lång som helst, men svaret kommer nog snart. Kommer det visas någon ny optik?

Ni har nog förstått att jag väntar på min D800E men jag ser fram emot ny optik också. Jag kommer testa några varianter för att se vad jag behöver. Nikon har ju några fantastiska nya objektiv, 24 1.4, 35 1.4 och nya 85 1.4. Men kommer de att fungera tillfredsställande. Jag är inte helt säker nämligen. Att de kommer vara bra är jag övertygad om men den där sensorn kommer att ställa krav på objektiven och jag undrar om det inte blir Zeiss optik för mig.

Men snart får både ni och jag veta, både vad jag tycker och vad jag kommer att köpa, men först måste de komma ut i affärerna. Jag hörde tyvärr från min kamera affär att Zeiss håller på att byta generalåterförsäljare och hoppas innerligt att inte det kommer påverka mina inköp.

jalle

http://www.photokina.com/en/photokina/home/index.php

Zoom eller fast optik?

Det är den eviga frågan som alltid kommer upp. Zoom eller fast optik? Frågor som vad är bäst, men är inte nya zoomen bra, man ser ju den lokale pressfotografen ha en på axeln, är vardagsmat för mig som fotograf.

Man kan säga en sak i alla fall. Våra kära kameratillverkare har fått oss att tro att det är det som behövs för att bli bra fotografer.

Men ingen optik gör dig bra fotograf, inte ens en riktigt bra kamera utan det är du som står bakom som bestämmer om det blir en bra bild.  Jag brukar göra en jämförelse för mina nära och kära när de säger att det är lätt för mig som har en så bra kamera.

När du är på en riktigt bra restaurang, brukar du då gå in och kolla på spisen och säga, det där var väl hur lätt som helst. Du har ju en så bra spis. Eller han som vinner cykeltävlingen Tour De France. Inga problem. Såg du cykeln? Med den, då hade jag också vunnit.

 Min fråga är mer för vem är egentligen dagen kamera zoomar tillverkade? Dessa optiska kompromisser. Dom är dyra, dålig prestanda, tunga och ljussvaga. Jag skulle vilja skriva fula och kompensationsmaterial till osäkra killar, men håller mig till de första punkterna. Jag börjar med att skriva att jag har fotat professionellt med både Canon, Nikon, Hasselblad och Leicas kameror och optik. De har bra optik men också mediokra objektiv i sina utbud. Och generaliserar man så är oftast zoomarna också de som står för den delen. Ja, det finns bra zoomar, men det finns alltid mycket bättre fast optik.

Jag kommer dock inte beröra amatörzoomar då de inte ens är med i diskussionen idag.  Canon 70-200 2.8 IS, ca 20.000 sek kostar en sån rackare. Vad får man för de pengarna förutom en optik som nästan väger som en tegelsten. 1.5 kilo. Som lite utfyllnad så kan jag berätta att genomsnittsvikt på en tegelsten är 2.3 kilo. Jo, man får en ganska bra optik. Om man köper en 85 1.8 så får man först och främst nästan ett steg bättre ljus, bättre närgräns, skarpare optik och den väger bara 400 gram. För ett pris runt 3500 sek. Med andra ord, allt bättre till ett mindre pris. Stoppa i en 200 2.8 som är en av Canons bästa mellantele och du hamnar på en prislapp på ca 7000 sek. Så för 10.500 så får du alltså samma lägen som en 70-200 zoom, jaja ingen plåtar med en zoom på 165mm, men du får ett ljusstarkare 85 läge.

De fotografer som verkligen behöver ännu vassare objektiv, som renodlade modefotografer, då är det i Canons sortiment i alla fall 85 1.2 II och 200 2.0L IS som gäller. Ingen väljer en zoom som är ute efter yttersta kvaliteten om man inte fotograferar för den lokala morgontidningen och är pressfotograf eller okunnig amatör. Nej, jag förordar och hoppas att fler väljer fast optik. Och jag tycker man ser det, man ser allt fler som väljer det, fast optik, till och med de finaste som 24 1.4 och 35 1.4, optik som finns i nästan alla kameratillverkares utbud, gluggar som är verkliga optiska underverk. Och gör din drömbild bättre.

Men zoomar är faktiskt inte bara utav ondo. Når jag jobbade på tidning och kutade runt på alla möjliga sorters jobb så var de tre, vidvinkelzoomen, normalzoomen och telezoomen bra att ha. Men då var det aldrig ett krav att bilderna skulle ha högsta möjliga kvalitet utan så hög man kunde få under tidspress. Och när man t ex. plåtar ishockey eller handboll som är så snabba sporter så är det omöjligt att hinna med att byta optik.

Och sen förstår jag när man köper en kamera i paket med optik så ser man aldrig ett paket med fast optik. Jag köpte en gång en Eos 5D mark II med 24-105L som visserligen har ett trevligt omfång men för de bilderna jag ville ta så var det ett blygsamt optiskt alternativ. Men det var lättsålt och jag kunde köpa de objektiv jag ville ha.

Jalle

Har vi fastnat i en designfälla?

Jean-michel Bonnemoy, en fransk designer hävdar det. Han har tagit fram en ny design som är bättre. Det tycker han i alla fall.
Se och begrunda. Hur som helst så är det alltid kul med någon som vågar bryta normen för hur en kamera skall se ut och titta på designen ur ett annat perspektiv. Även om det för mig ser lite ut som ur ett Canon 70-200 perspektiv.

Vad tycker ni?

Skall vi ha svart bakgrund eller skall vi ha vit bakgrund? Jag har hört och läst att det känns jobbigare att läsa med svart bakgrund.
Vad tycker ni?

Jalle

Rysslands President Medvedev berättar...

Inte kan en president till en av världens mäktigaste länder ha fel:
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=nWZRZzF4a4Q#!

Kolla! Leica M9 och en gammal Noctilux..

Vem är bäst egentligen? Nikon D800E, Leica S2 eller Leica M9?

Nu när det stora pixelracet har dragit igång och Nikon viftar med 36,3 Megapixlar utan AA filter, så förstår jag att det är med de stora elefanterna, läs mellanformat, som de vill tampas med. Men hur långt räcker den lilla kameran? Småbildsformatet, räcker optiken, känns formatet ok, det känns som många frågor just nu? Jag vet inte än, men jag kommer snart att veta. Jag har bokat en Nikon D800E och så fort kameran kommer i min hand så är planen att den ska få bråka lite och visa vad den kan mot Leica M9 och Leica S2. M9:an har ju bara 18,5 megapixlar medan slagskeppet inom Leicasfären S2, ståtar med 37,5 megapixlar. Om man bara kikar på pappret så känns det svårt att säga vem som är bäst. Det borde vara i turordningen, Leica S2, Nikon D800E och sist Leica M9. I alla fall om man tittar på enbart megapixlar. Men alla 3 kamerorna har några ess i sina skjortärmar. Leica S2 har fantastik optik. M9:an också, M9 har ju hela optikuppsättningen med 0.95!! i ljus. Leicans berömda nattuggla 50/ 0.95 Noctilux har ju precis i dessa dagar fått nya vänner från SLR magic och Voigtländer. Nikon har också erkänt bra optik. Nikon har ju uppgraderat sina redan erkänt fina glas 24, 35 och 85 till 1.4 Nano och som har sin speciella guldring fram för att markera att det är det bästa de har. Men räcker de till?
Snart, mycket snart så kommer jag UTAN att luta mig mot formler, kurvor och matematiska krumbukter berätta vilken jag tycker är bäst. Jag kommer att använda mig av känslor, lite mer känslor och en stor skärm. Första veckan i april skall D800E versionen ges ut till NPS kunderna. Då börjar kampen.

Håll ut!

Jalle

Riktigt bra bilder!

Inte mycket att säga, annat än att vinnarna som presenterats av World Press Photo är riktigt, riktigt bra. En svensk finns med, nämligen Niclas Hammrrström med en bild från Utöya.

http://www.theatlantic.com/infocus/2012/02/world-press-photo-contest-2012/100246/

Befintligt ljus suger.

Jag hatar befintligt ljus. Ok, det är att ta i lite i överkant. Men jag känner mig fattig om det är allt jag får. Alla snackar om skönheten i befintligt ljust. Men det är allt som oftast bara ett trist ljus, som kommer från fel håll, som är för svagt, eller för starkt.


Egentligen är det förstås inget fel på det ljus som liksom finns där av sig självt. Men jag tror att det är den på somliga håll förhärskande uppfattningen att befintligt ljus är “bättre” ljus än konstljus. Kanske har det att göra med att man som fotograf visar att man är en riktig fena på att jobba med det som råkar finnas till hands för stunden. Att man är någon slags fotograferingens McGyver.


Eller så har det att göra med autenciteten, äktheten. Ljus från solen, eller en lampa som stod där innan fotografen kom dit, anses vara mer äkta än ljuset som fotografen bär med sig. Kanske är det så i någon mening. Jag vet inte så noga. Men jag hatar att vara utlämnad till befintligt ljus.

Jag dyrkar mina enkla kamerablixtar (även om jag snart rånar en bank för att hugga ett par Elinchrome Ranger RX och ett gäng med boxar, snootar och skärmar) med billiga Phottix-sändare/-mottagare, mitt smidiga Nano-stav från Manfrotto och ett gammalt hederligt, vitt paraply. Då kan jag bestämma, någotsånär, var ljuset ska komma ifrån, hur hårt det ska vara, vilken temperatur det ska ha. Hur bilden ska se ut.


Och det är bilden jag älskar.

Henrik

Objektivet fotografer älskar och hatar

Precis som de flesta andra Leica-ägare har jag en tendens att då och då stirra på pixlar och jämföra skärpan mellan låt oss säga en Summarit 35mm 2,5 och den lite dyrare Summicron 35mm 2.0. Men det finns gränser för hur mycket uppmätt skärpa eller MTF-grafer säger om hur bra ett objektiv är.

Den glugg jag alltid återkommer till som mitt kanske mest personliga objektiv är inte ens från leica, utan Zeiss lilla och relativt billiga C Sonnar 50mm 1.5. Den är troligen Zeiss mest utskällda objektiv, men också ett av de mest älskade. Konstruktionen är från början mer än 60 år gammal, men omgjord med modern teknik. Så det är inte undra på att Zeiss skapat en smått unik glugg.

Jag har skirvit om den tidigare som hastigast och de bilder jag då lade upp visar att den kan mäta sig med den tre gånger dyrare Summiluxen från Leica. Nejdå, den är inte skarpare. Framför allt, Leican är mycket skarpare i kanterna. För att inte tala om att Leica inte har antydan til den rätt besvärliga fokus skiftningen som Zeissen lider av. Det betyder att det som är skarpt på bländare 2.8 inte är skarpt på bländare 1.5. Fråga mig inte varför det fenomenet uppstår. Det finns och är väldigt irriterande. För att en bild ska bli skarp på nära avstånd på full glugg måste man luta sig fram ett par centimeter. Inte optimalt.

Zeiss C Sonnar 50mm på bländare 1.5

Jag har varit på väg att sälja min Sonnar mer än en gång, men jag har aldrig kommit längre än att jag skapat ett album med bilder för att visa vad den lilla Zeisse kan när den är som bäst. Och så blir jag så där förälskad igen, kramar om objektivet och lovar att aldrig sälja det J

Zeissen har detta något, som är nästan omöjligt att sätta fingret på. Det måste upplevas, och jag visar några bilder nedan, de flesta tagna på bländare 1.5. Den har underbar bokeh (oskarpa detaljer), färgerna är mjuka och 3D-känslan är oslagbar. Och den lite softa känslan på 1.5 byts mot en väldigt skarp bild på 5.6. En extra bonus, två gluggar i en.

Bländare 4 eller 5.6, minns inte vilket.

Då kan jag leva med att den inte är lika superskarp som en Leica. Det är ändå bara fantasterna som tittar på skärpan. Vanligt folk tittar på BILDEN. Jag kan till och med leva med att jag missar en av tre bilder på grund av fokus skiftningen. Och jag kan definitivt leva med att jag köpte min begagnad för motsvarande 5000 kronor när en begagnad Summilux säljs på Ebay för över 25000 kronor.

 Leica M8 och Zeiss på bländare 1.5

M8 och Zeiss, full glugg.

M9 och bländare 1.5

Kriget trappas upp..

 Sigma har visat upp sin Sigma SD1. Redan innan jul faktiskt. Jag måste ha missat den helt. Men vill gärna lägga några ord om den ändå. Sigma SD1 är en kamera som fotograferar x 3. Med det menar Sigma att den fotograferar i kanalerna RGB var för sig. Och den har såklart inte AA filter. Trenden att inte ha det för att uppnå högsta skärpa verkar vara här för att stanna även i bland de lite mindre kamerorna. Varför skall den här nämnas då? Och vad är värt att nämnas? Jo, just för att den faktiskt har 46 megapixlar vilket är enormt mycket. Men när man kikar lite närmare på specifikationerna så ser man att den faktiskt har en APS-C sensor, alltså en mindre sensor än fullformatarna. Nu har jag inte testat den, inte ens varken sett den i verkligheten eller känner någon som har. Och så kommer det nog förbli. Sigma har satt ett pris på den 6900 USD. Då ska man komma ihåg att Nikon har prissatt sitt nya flaggskepp Nikon D800 till 2995 USD. Och inte tar det slut där. Men med Sigman så fungerar inga 3dje parts tillverkare. Så du använder deras optik eller ingen. Som sagt. Jag tror inte det här blir en storsäljare.

Jalle

http://www.sigmaphoto.com/shop/sd1-dslr-sigma

Zeiss mot Leica

Jag har ett objektiv till min Leica som jag är lite extra förälskad i, och det är faktisk inte en Leica utan ett Made in Japan-objektiv, nämligen Zeiss fenomenala C Sonnar 50mm 1.5. Jo, det stämmer att objektivet har en del problem med focus shift och att den inte är i närheten lika skarp som Summilux 50an. Men den kostar en tredjedel och skapar i mitt tycke ibland bättre bilder. Den har en helt unik känsla, helt enkelt.
Jag kommer att återkomma med en längre artikel om Zeissen, men först en jämförelse som jag tog i morse när jag fikade med Jalle.

Jag återkommer med svaret på vilken som är vilken.
Här är en annan bild tagen med min Zeiss:

Hur många känner igen sig?

Jag fick en länk till det här inlägget från en bekant i USA. Det handlar om kommentarer som proffsfotografer får varje dag av personer som, ja ni vet, också är "lite av en fotograf", som har en "precis nästan lika dan kamera, fast bättre eftersom den har inbyggd blixt" och som "inte förstår varför någon köper CS5 när Picasa är gratis".
Sååå kul!

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=niyTIbiV19A

36 miljoner pixlar för 25 000 spänn. Bra jobbat, Nikon!

I dag blev den äntligen officiell, Nikons hett emotsedda nya proffskamera D800. Med en fullformatssensor och en upplösning på hisnande 36,3 megapixlar talar Nikon om en mellanformatsutmanare. Jag är imponerad, men vänta en stund med att kasta Hasselbladaren i papperskorgen.

Det är inget snack om att D800 och dess syster D800e är en imponerande kamera. Löftet är en proffskamera i litet format med ett pris som konkurrerar med Canons oerhört framgångsrika D5 mk II. Rekommenderat pris är drygt 25 000 kronor, vilket gör det överkomlig också för entusiaster.

D800 kan också användas som filmkamera. På Nikons event i Stockholm i dag demonstrerades live-streaming, men med en belysning som var så dålig att det var svårt att säga vad kameran egentligen klarar. Men jag misstänker att kvalitén räcker långt för de flesta tillämpningar.

Det riktigt spännande är ändå upplösningen. För den som älskar att räkna pixlar finns systermodellen D 800e, som är samma kamera men utan AA-filer. Risk för moire men bättre detaljrikedom utlovas.

36 megapixlar är utan tvekan mellanformatsklass, så kameran kommer säkert att locka en del proffs som har sneglat på en Hasselblad eller Leica S2, men tyckt att 200 000 spänn för ett kamerahus är mycket pengar. Fast man ska kanske komma ihåg att pixlar inte är allt. Yta spelar faktiskt roll. De flesta fotografer skulle nog hålla med om att en Leica M9 med 18 megapixlar tar bättre bilder än en Canon 7D med samma upplösning, och det har inte bara med objektiven att göra.

Fast för oss som inte ens kan överväga en Leica S2 är den nya Nikon onekligen lockande. 36 megapixlar för en dryg tiondel av vad Leican kostar och hälften av vad en Nikon D4 kostar. Det är inte illa.

Fakta

Nikon D800

Upplösning: 36,3 megapixlar

Säljstart: 22 mars

Pris: 25 790 kronor

Wow, kolla vad som Voigtländer släpper...

Vilken glugg!! Vilket ljus!! Det är bara att ta av sig kepsen och buga sig. Det är en 3/4 fattning på den och om man tittar lite närmare så ser man att fokuseringen ser lite annorlunda ut mot deras 25 mm Nokton. Jag har inte sett den här i verkligheten men den ser verkligen äkta ut. Nu har de lagt i racerväxeln våra kära Österrikare. Det släpps 0.95 optik var och varannan dag känns det som. Men det är ett märke med anor. 1756 började företaget. Dock inte med de här glasen utan med mätinstrument. Ojoj, som sagt. Vi bugar och bockar. Vi återkommer så fort vi bara får fingrarna på en sån här goding. Själv har jag inte plåtat med Voigtländer men jag har en faiblesse för ljusstarka vidvinklar. Det öppnar helt nya möjligheter. Framför allt för alla som filmar.

Jalle

Hur snabb behöver man vara?

http://holdfastgear.com/?products/money-maker.html

På videon växlar han blixtsnabbt mellan kamerorna. Nja. Bra idé, men inget för mig.Vad tycker ni? Ska vi strunta i att tjata hem hölstret? Jag har sett något slags hölster så man kan ta upp sin kamera fort. Lite Lucky Luke. Jag tror att det kanske passar någon yngre som har lite mer bråttom än jag.

Jalle

Olympus OM-D

Behövs verkligen nya Olympus EM-5? Så mycket prat om vad som skall komma och så kommer den här. Amazon i Japan råkade läcka bilder på den nya Olympus som så många pratar om. Ergonomi ser inte ut som det primära här utan retrolook. Där kan man såklart ha tycke för dess utseende. Av tillfrågade fotografer och fotointresserade på nätet så röstade 60 % YES på hur den ser ut. Men som sagt, alla har vi olika referenser vad som är snyggt. Det som jag funderade på är varför vill man köpa en så stor kamera med bara en 4/3 sensor. Även om 16.1 Megapixel E-M5 sensorn har 40% mindre bur än den tidigare 12 megapixel sensor från Olympus E-P3. Det var väl hela prylen med den sensorn att kameran skulle vara liten och ha utbytbar optik. Nu får man en stor kamera med liten sensor. Däremot skrivs det att den kommer att ha ett ganska vekt AA filter. Samtidigt så släpper Fuji snart sin Fuji X PRO 1 utan AA filter. Och Nikons D800E har heller inget. Och ännu konstigare är att enligt 43 Rumors så anser läsarna att den här är snyggare än Fujis nya lilla kung. Hmm. I mitt tycke så betyder det bara att majoriteten inte alltid har rätt. Men jag kommer rycka och testa båda och kommer tillbaka med en utvärdering snart. Den 8:e februari kommer det mer fakta om den här kameran.

Jalle

Med bara en 90a i New York

Varför en 90mm är det idealiska objektivet för street.

Man kan inte låta bli att titta på alla riktningar. Damen går med bestämda steg på en enkelriktad gata? Var är hon? Vad gör hon? Har hon bråttom?