Fujifilm X100s - Uppdatering som håller?

Fujifilm X100s - är det uppdatering som håller?

Ibland så sitter jag och gnäller över Macdatorer och framför allt över iPhone. Ny telefon? Nej, nästan aldrig. Det känns som ett evigt uppdateringsträsk. Ipad och när iPhone kom så var de banbrytare.

Vad har det egentligen med Fuji att göra frågar man sig? Jo, det där s:et på slutet. X100s.
Det där s:et känns tråkigt. Jag har INTE hållt i kameran än men läst ganska mycket och tycker nog att den borde ha hetat X200 i stället.

På ett sätt så skulle jag vilja jämföra X100:an, föregångaren med iPad och iPhone. Den var banbrytande på många sätt när den kom. Retrolook i all ära men en oerhört kompetent liten kamera med fast optik. Det närmaste man kom var leica M9 men som kostade mer än 5 ggr pengarna.
Men Fuji uppdaterade inte lite grann med X100s som man är van från Apple. I den nya sitter X-1Pro sensorn som anses bland det närmsta man kommer en fullstor sensor. Ett hopp från 12.3 till 16.3 miljoner pixlar visserligen men med ett unikt tänkade när det kommer till Bayer mönster. Kortfattat så ligger sensorerna i ett annat mönster med otroligt mycket högre och bättre färgåtergivning. Därav Fujifilms alla fantastiska kameror. Det betyder också att man minskar risken dramatiskt för moiré.

Egentligen var alla nöjda med X100an men om det klankades på något så var det autofokusen och uppstartstiden. De nya tiderna har fått de flesta att höja på ögonbryna. Uppstart 0,7 sek i stället för 2 sek. Vilket jag tyckte var lite irriterande. Och autofokusen har snabbats upp från 0.2 sekunder till ofattbara 0.08 sek. 

Lite mer godis är högre och bättre filmmöjligheter, 60fps, högre upplösning på EVF. Numer är den 2.3 miljoner. Och nu kan man ta 29 bilder på raken i stället för 5? Jag vet faktiskt inte vad det är på X100 men den är också lite för lite har jag tänkt på.

Utseendemässigt så känns den lite mer strömlinjeformad. Lite mer handtag och kompaktare. Men det återkommer vi till.


Bra gjort Fuji!

Sony RX1, är den så bra som de säger?

Sony RX-1, kamerornas kamera. Kameran som alla fotointresserade skriver, köper eller dreglar över just nu.

Men är den så bra som de säger? Är den unik? Behövs den? Är den så liten, egentligen? Är det en kvalitetsprodukt?

Det känns som att jag skulle kunna sitta här och skriva en massa frågor. Så jag lägger upp en ingångsbild och vad jag jämför den med.

Sony RX-1 vs Fuji X-100 vs Nikon D800E.

Jag börjar uppifrån och berättar vad jag gillar och vad jag inte gillar, det finns några punkter som betyder mer för mig och några mindre.
1. Är den så bra som de säger? Tveklöst, ja. Fantastisk glugg. Otrolig skärpa men jag ser att den tappar lite längst ut i kanterna, dock blir det perfekt man bara vrider 2.8 eller mindre bländare. Gillar man Zeiss så älskar man den här. Ojoj läge skulle jag säga. Min Fuji är verkligen bra soch skarp men den känns lite småsuddig i jämförelse. Såklart att sensor, bildjämförelse osv påverkar MEN i 100% skala i PS så ser man en rejäl skillnad. Däremot så tycker jag hoppet är ännu större upp till D800E med Nikon 35 1.4 på. I särklass den bästa "pocketkamera" jag testat. Men inte så bra som D800:an. Vilket i och för sig konstigt.

2. Är den unik? Ja, INGEN annan tillverkare har en fullformatare bland pocketkamerorna. Nästa, är min gissning, Fuji. Men vi får se. Canon verkar vara på G också.
3. Är den så liten som de säger? Ja och nej. Den är verkligen liten. Fujin är rejält större MEN med motljusskydd och EVF sökare monterad så är den plötsligt inte kavajficksstor längre.
4. Kvalité då? Jepp och ja även där. Fujin känns normalt bra men "plastar" till sig när Sonyn är nära.

Jag hade lite andra funderingar, och det var runt ringen i orange om den skulle vara störande osv. Det är den inte men det känns lite nördigt att det står fullformat. Den som äger den vet det och de som är intresserade vet det och de som inte vet det, bryr sig antagligen inte.

Behövs den då? Är den prisvärd?
Det är svårare. Behövs gör den verkligen. Som extra kamera, som liten kamera, som jobbkamera så är den otroligt bra, men det är svårt att tycka att något som kostar med motljusskydd( Det borde ni ha skickat med, snåla Sony) och EVF sökare 31.690:- på Cyberphoto som anses vara en av de billigaste i Sverige.
Såg ni? 31.690 kronor! Fantastisk kamera men ett galet pris. Och Ja, man behöver sökaren. Det bästa med den är att man kan vika upp den och ha som skorstenssökare.

Nu kommer den viktigaste jämförelsen.

Priset,
Om du bara har råd med en kamera av den här kalibern. Är inte Nikon D600 bättre då? Det sägs på nätet, jag har ingen aning, att det är SAMMA sensor.

Den kostar med ett fast Zeiss 35 2.0 23.569:-

Då har man 8000 kvar att köpa objektiv för eller resa någonstans OCH har möjligheten att byta glugg
MEN man får inte en jätteliten kamera som är lätt att ha med och är en ögonhöjare av rang.


Jag kommer att köpa en och ha som extrakamera men jag hackar lite i beslutet när jag ser vad får för pengarna om jag väljer något annat..


Men det kommer mera åsikter.. Snart..


Jalle

Fullformat från Sony, RX1

För någon timme sedan dök den här upp på nätet.

En, vad det verkar som, fullformatskamera i pocketform. Med en Carl Zeiss 35 2.0 på. Ingen vet men det ser ut som det är en fast glugg. Fantastiskt. Men den kommer nog ramla upp på 20.000 strecket. Men man kan ändå inte låta bli lite fundersam samtidigt. Sony släpper en monsterversion av pocketkamera. Men varför inte en med utbytbara objektiv också när de har fullformat, Då hade både Fuji och Leica fått något riktigt tungt att bita i.

Snygg!!

Nu är det bara hoppas att den levererar också. Jag önskar att min koreanska var bättre, då hade jag kunnat berätta mer men nu får ni njuta av hur den ser ut i stället.

Fuji är på hugget!

Fuji är verkligen företaget på allas läppar just nu.
Inte nog med att de kastar ut högprestanda kameror från fabriken, de lyssnar på köparna också.
Det som XPro köparna har lagt i minusskålen kommer DIREKT som firmwareuppdatering:

1) I lågljus förhållanden,  X-Pro1 kommer autofokusens hastighet höjas markant..
2) Hastigheten på hur fort man ser bilden skarp när man använder fokusringen ökas också.
3) När man fotograferar på snabbaste hastigheten så fördubblas skrivhastigheten på SD korten.

Läs och lär kameratillverkare!

Och inte nog med det, det ryktas redan efter att X-E1 har kommit upp på bordet att det kommer att komma en X-Pro2?

Snabba snabba Fuji, kanske det mest innovativa kameraföretaget just nu. Nu vill vi bara se Zeiss kompatibla fattningar via mellanring eller att Zeiss skaffar fattningen. Då undrar jag om inte Fuji kör om Leica rejält.

Fujis svar till Nikon?

Nu händer det saker.

Fuji släpper en ny kamera igen. Den här gången är det en Fuji X-E1. En lillebror till PRO versionen. Men hur mycket lillebror är den egentligen?
Kolla vad den skriver att den har:
Samma 16MP sensor som i X-Pro1 (med max ISO på 25,600)
6 fps
Lätt magnesiumhus
Förbättrad AF
Den släpps innan jul
Samma videomöjligheter som X-Pro1
Mikrofon ingång
Bara EVF  (inte hybrid som på  X-Pro1)
Två färger: Svart och silver
 25 ISO för att likna Velvia i JPEG läge.

Pris UNDER 1000 USD.

Och snygg!

Den vill jag ha..

Ny Leica lanseras i morgon

I morgon, den 10 maj, har Leica en sedan länge emotsedd presskonferens i Tyskland och nätet kokar av rykten. Det hetaste är att Leica trots allt kommer att lansera en svartvit M-kamera.
Upplösningen ska vara bättre allt annat Leica presterat, och priset därefter. Leica M9-M (för monochrome) väntas kosta 8000 dollar.
(Notera fö att de flesta rykten talar om att kameran heter M9, inte M10.)
Samtidigt hoppas många på en uppdaterad version av klassikern 50mm 2.0. Den nya asfäriska Summicronen blir dock inte billig, över 3000 dollar. För mig är det helt enkelt för mycket. 20 000-25 000 kronor för en ganska långsam normal. Då spelar det nästan ingen roll hur skarp den är, den är för dyr.
Mer spännande är i så fall ryktet om en ny kompakt X-kamera. Den nya X2 har sensor med fler pixlar, möjligen ljusstarkare optik (nuvarande X1 har en 24mm 2.8) och möjlighet att montera en elektronisk sökare. Priset är dock högt, 3000 dollar, enligt ryktena.
Håller Leica på att straffa ut sig i en värld där Fuji lanserar den ena vill ha-kameran efter den andra till en tredjedel av Leicas priser?

Fuji x100 i verkliga livet

Jag har nu haft min Fuji X100 så länge att det är dags att skriva ner några tankar om kameran. Jag ska säga direkt att detta inte är ett test av prestanda eller teknsika specifikationer, utan mina erfarenheter från verkliga livet.

Jag ska medge att min Fuji X100 var ett rent impulsköp. Jag var på besök i New York och hittade en begagnad X100 för ett rimligt pris på B&H Photo. Den var inte mycket mindre än min Leica M9, men när den slank ner i en kavajficka blev jag kär. Jag bara måste ha den som komplement till mina större kameror!

Jag måste säga att alla mina förväntningar när det gäller handhavande och bildkvalitet infriades med råge. Genomsiktssökaren är i Leica-klass, även om jag aldrig lyckats bli vän med den elektroniksa (EVF) sökaren. Bildkvaliten är rent ut sagt dålig och jag förstår inte poängen med den, Varför använda en dålig elektronisk sökare när det finns en superb genomsiktssökare?

Bilderna blir riktigt, riktigt bra. Helt i klass eller bättre än de jag fick med min gamla Nikon D300s, som jag använder under mina år som korre i USA. Objektivet som sitter i kameran är superskarpt. Jag har läst en del kritkt att gluggen inte är så skarp på full öppning, men jag har aldrig haft några problem. En av de saker som verkligen lockade mig med Fiju X100 var en fast optik med 2.0 i ljusstyrka. Att kameran saknar zoom är kanske begränsande, men jag är van med Leican som bara har fasta brännvidder så för mig är det inget jätteproblem. För andra är det säkert en dealbreaker.

Jag har använt X100an i jobbet några gånger. Bland annat hade jag med den som enda kamera på telekommässan i Barcelona tidigare i år. Jag skrev ett inlägg om detta tidigare. Så länge man fotar för dagstidning är det pappret och inte kameran som sätter gränserna. Även mindre bilder för magasinspapper klarar den utan problem, men den ser säkert sina begränsningar om man ska fota helsidesbilder för Di Weekend.

Två saker stöd mig med X100. Det ena är de onödigt komplicerade menyerna. Till skillnad från min vän Jalle anser jag att man ska kunna använda en manick utan att läsa manualen. Med Fujin måste man definitvt läsa på och ändå händer det då och då att jag hamnar i menyval jag inte begriper.

Det andra är att den är långsam. Hopplöst långsam för street, så där väljer jag mycket hellre min M9. Och den tar 4-5 sekunder att starta upp från viloläget. Inte bra om en bra bild dyker upp från ingenstans.

Skulle jag då rekommendera Fuji X100? Absolut. För många är det den enda kamera du behöver, för andra är den det perfekta komplementet till en spegelreflex. Och den är mer än en kamera för avancerade amatörer. Den har en given plats i proffsets kameraväska.

Och inte minst, retrolooken är riktigt cool och den känns mycket mer välbyggd än storebror Fuji X-Pro1.

Cafe vid Gullmarsplan

Gångtunnel i Stockholm

Kista galleria

New Yorks tunnelbana

 Simone och en kaffekopp

 New Yorks financial district

New Yorks Times Square

Det här är ingen Leica

Jag hade chansen att klämma på Fujis nya Leica M9-utmanare X-Pro1 häromdagen tack vare den vänliga personalen på  Scandinavian Photo. Det blev inte precis ett riktigt test, dels eftersom de inte hade fått in några objektiv ännu, dels eftersom kameran i fråga inte var ett demoex, så jag var tvungen att vara extremt föriktig.

Men en sak kunde jag i alla fall notera redan innan strömmen var på och gluggarna monterade. Fuji X-Pro1 är ingen Leica. Sökaren kändes inte lika ljus och stor som min M9. Och kameran ingav inte samma känsla av kör-över-mig-med-en-lastbil-jag-kommer-att-fungera-ändå som varit Leicas kännetecken sedan M3 lanserades på 50-talet.

Missförstå mig nu inte. Jag är fortfarande övertygad om att X-Pro1 är en fantastisk kamera. Jag har själv den lilla Fuji X-100 och är supernöjd. Allt talar för att storebror är ännu bättre. De få tester jag läst på nätet där man faktiskt haft chansen att ta riktiga bilder under mer än en halvtimme tyder på att Fuji levererat något utöver det vanliga.

Men det var något som inte stämde när jag plockade upp den lilla kameran. Det var en känsla som inte riktigt ville infinna sig, den där känslan av att jag vill äga den. Nu! Efter en del funderande kom jag på vad det var. Fuji har byggt en modern Minolta CLE, om någon kommer ihåg den. Det var en mätsökarkamera som lanserades 1981 som ett resultat av samarbetet mellan tyska leica och japanska Minolta. Grunden var billighets-Leican CL försedd med diverse automatik och lite mer plast. Det var faktiskt en ritkigt bra kamera. Jag ägde en sådan själv en gång i tiden, men det var ingen leica.

En sak som bekymrar mig mer än känslan är hur användbara mina Leica-objektiv kommer att vara på Fujin. Om jag lyckats förstå manualen rätt (annars, rätta mig gärna) måste man använda Live View för att fokusera. Det är som en spegelreflex fast sämre. Och hela idén med en M9-utmanare är att den ska vara en riktig mätsökarkamera. Om jag ska använda mina Leica-gluggar vill jag ha ett par indikatorer i sökaren som säger om bilden är skarp eller inte. Jag vill inte behöva stirra i en elekrtronisk sökare som är underlägsen både en spegelreflex och en mätsökare.

Jag längtar verkligen efter att få testa en Fuji med objektiv och se hur den står sig mot min M9 i verkliga livet. Jag kanske har helt fel. Kanske kommer jag att byta efter ett tag. Men just nu avvaktar jag med att sälja Leican.