Fujifilm X100s - Uppdatering som håller?

Fujifilm X100s - är det uppdatering som håller?

Ibland så sitter jag och gnäller över Macdatorer och framför allt över iPhone. Ny telefon? Nej, nästan aldrig. Det känns som ett evigt uppdateringsträsk. Ipad och när iPhone kom så var de banbrytare.

Vad har det egentligen med Fuji att göra frågar man sig? Jo, det där s:et på slutet. X100s.
Det där s:et känns tråkigt. Jag har INTE hållt i kameran än men läst ganska mycket och tycker nog att den borde ha hetat X200 i stället.

På ett sätt så skulle jag vilja jämföra X100:an, föregångaren med iPad och iPhone. Den var banbrytande på många sätt när den kom. Retrolook i all ära men en oerhört kompetent liten kamera med fast optik. Det närmaste man kom var leica M9 men som kostade mer än 5 ggr pengarna.
Men Fuji uppdaterade inte lite grann med X100s som man är van från Apple. I den nya sitter X-1Pro sensorn som anses bland det närmsta man kommer en fullstor sensor. Ett hopp från 12.3 till 16.3 miljoner pixlar visserligen men med ett unikt tänkade när det kommer till Bayer mönster. Kortfattat så ligger sensorerna i ett annat mönster med otroligt mycket högre och bättre färgåtergivning. Därav Fujifilms alla fantastiska kameror. Det betyder också att man minskar risken dramatiskt för moiré.

Egentligen var alla nöjda med X100an men om det klankades på något så var det autofokusen och uppstartstiden. De nya tiderna har fått de flesta att höja på ögonbryna. Uppstart 0,7 sek i stället för 2 sek. Vilket jag tyckte var lite irriterande. Och autofokusen har snabbats upp från 0.2 sekunder till ofattbara 0.08 sek. 

Lite mer godis är högre och bättre filmmöjligheter, 60fps, högre upplösning på EVF. Numer är den 2.3 miljoner. Och nu kan man ta 29 bilder på raken i stället för 5? Jag vet faktiskt inte vad det är på X100 men den är också lite för lite har jag tänkt på.

Utseendemässigt så känns den lite mer strömlinjeformad. Lite mer handtag och kompaktare. Men det återkommer vi till.


Bra gjort Fuji!

Fullformat från Sony, RX1

För någon timme sedan dök den här upp på nätet.

En, vad det verkar som, fullformatskamera i pocketform. Med en Carl Zeiss 35 2.0 på. Ingen vet men det ser ut som det är en fast glugg. Fantastiskt. Men den kommer nog ramla upp på 20.000 strecket. Men man kan ändå inte låta bli lite fundersam samtidigt. Sony släpper en monsterversion av pocketkamera. Men varför inte en med utbytbara objektiv också när de har fullformat, Då hade både Fuji och Leica fått något riktigt tungt att bita i.

Snygg!!

Nu är det bara hoppas att den levererar också. Jag önskar att min koreanska var bättre, då hade jag kunnat berätta mer men nu får ni njuta av hur den ser ut i stället.

Fuji är på hugget!

Fuji är verkligen företaget på allas läppar just nu.
Inte nog med att de kastar ut högprestanda kameror från fabriken, de lyssnar på köparna också.
Det som XPro köparna har lagt i minusskålen kommer DIREKT som firmwareuppdatering:

1) I lågljus förhållanden,  X-Pro1 kommer autofokusens hastighet höjas markant..
2) Hastigheten på hur fort man ser bilden skarp när man använder fokusringen ökas också.
3) När man fotograferar på snabbaste hastigheten så fördubblas skrivhastigheten på SD korten.

Läs och lär kameratillverkare!

Och inte nog med det, det ryktas redan efter att X-E1 har kommit upp på bordet att det kommer att komma en X-Pro2?

Snabba snabba Fuji, kanske det mest innovativa kameraföretaget just nu. Nu vill vi bara se Zeiss kompatibla fattningar via mellanring eller att Zeiss skaffar fattningen. Då undrar jag om inte Fuji kör om Leica rejält.

Fujis svar till Nikon?

Nu händer det saker.

Fuji släpper en ny kamera igen. Den här gången är det en Fuji X-E1. En lillebror till PRO versionen. Men hur mycket lillebror är den egentligen?
Kolla vad den skriver att den har:
Samma 16MP sensor som i X-Pro1 (med max ISO på 25,600)
6 fps
Lätt magnesiumhus
Förbättrad AF
Den släpps innan jul
Samma videomöjligheter som X-Pro1
Mikrofon ingång
Bara EVF  (inte hybrid som på  X-Pro1)
Två färger: Svart och silver
 25 ISO för att likna Velvia i JPEG läge.

Pris UNDER 1000 USD.

Och snygg!

Den vill jag ha..

Nikon D800E är här...

När jag såg att det var Nikon som ringde så hoppade jag till och hoppades. Nu hade jag faktiskt sagt nej till både D4:an och D800:an. Jag hade gnällt och ylat som många av er fått utstå att jag skulle behöva åka på en roadtrip genom 6 stater i USA utan kamera. Men som sagt, det ringde. Och det var från Nikon.
Nu har jag haft den i nån dag och jag måste nog säga att jag fast alla lovord är överrumplad. Otrolig skärpa och kvalité på bilderna. Men stora filer. Med ett 32GB kort i så får jag 399 bilder. Och det är inte lättare i datorn. Men ojoj, som sagt. Jag ber att få återkomma efter vägen. Både i USA och i tid men lite kommentarer. Men kika på de här 2 bilderna. Många när de testar kameror ställer upp dem på 50 kilos stativ och kör med spegeluppfällningar, manuell fokus och runt 5.6 i bländare. Men i ärlighetens namn så plåtar man ju faktiskt i så ofta under de premisserna.
Jag plåtade med med Bländarförval och bl 2.8 med en vidvinkel. Nikons 35:a. Jpeg. direkt ur kameran. Inget finslipande i Capture och Photoshop, utan direkt ur kameran en bild och sen ett utsnitt på 100%

 

Det där är utan det berömda AA filtret. Skarp direkt!! Och inte bara skarpt utan tokskarpt. 

 Nästa bildsvit kommer att vara lite mer av exotiskt slag. Jag skall strax kliva på ett plan till Houston. So, see you all soon..

Jalle

Fuji x100 i verkliga livet

Jag har nu haft min Fuji X100 så länge att det är dags att skriva ner några tankar om kameran. Jag ska säga direkt att detta inte är ett test av prestanda eller teknsika specifikationer, utan mina erfarenheter från verkliga livet.

Jag ska medge att min Fuji X100 var ett rent impulsköp. Jag var på besök i New York och hittade en begagnad X100 för ett rimligt pris på B&H Photo. Den var inte mycket mindre än min Leica M9, men när den slank ner i en kavajficka blev jag kär. Jag bara måste ha den som komplement till mina större kameror!

Jag måste säga att alla mina förväntningar när det gäller handhavande och bildkvalitet infriades med råge. Genomsiktssökaren är i Leica-klass, även om jag aldrig lyckats bli vän med den elektroniksa (EVF) sökaren. Bildkvaliten är rent ut sagt dålig och jag förstår inte poängen med den, Varför använda en dålig elektronisk sökare när det finns en superb genomsiktssökare?

Bilderna blir riktigt, riktigt bra. Helt i klass eller bättre än de jag fick med min gamla Nikon D300s, som jag använder under mina år som korre i USA. Objektivet som sitter i kameran är superskarpt. Jag har läst en del kritkt att gluggen inte är så skarp på full öppning, men jag har aldrig haft några problem. En av de saker som verkligen lockade mig med Fiju X100 var en fast optik med 2.0 i ljusstyrka. Att kameran saknar zoom är kanske begränsande, men jag är van med Leican som bara har fasta brännvidder så för mig är det inget jätteproblem. För andra är det säkert en dealbreaker.

Jag har använt X100an i jobbet några gånger. Bland annat hade jag med den som enda kamera på telekommässan i Barcelona tidigare i år. Jag skrev ett inlägg om detta tidigare. Så länge man fotar för dagstidning är det pappret och inte kameran som sätter gränserna. Även mindre bilder för magasinspapper klarar den utan problem, men den ser säkert sina begränsningar om man ska fota helsidesbilder för Di Weekend.

Två saker stöd mig med X100. Det ena är de onödigt komplicerade menyerna. Till skillnad från min vän Jalle anser jag att man ska kunna använda en manick utan att läsa manualen. Med Fujin måste man definitvt läsa på och ändå händer det då och då att jag hamnar i menyval jag inte begriper.

Det andra är att den är långsam. Hopplöst långsam för street, så där väljer jag mycket hellre min M9. Och den tar 4-5 sekunder att starta upp från viloläget. Inte bra om en bra bild dyker upp från ingenstans.

Skulle jag då rekommendera Fuji X100? Absolut. För många är det den enda kamera du behöver, för andra är den det perfekta komplementet till en spegelreflex. Och den är mer än en kamera för avancerade amatörer. Den har en given plats i proffsets kameraväska.

Och inte minst, retrolooken är riktigt cool och den känns mycket mer välbyggd än storebror Fuji X-Pro1.

Cafe vid Gullmarsplan

Gångtunnel i Stockholm

Kista galleria

New Yorks tunnelbana

 Simone och en kaffekopp

 New Yorks financial district

New Yorks Times Square

Vad gör Leica?

Vad håller Leica på med? Nikon släpper sin proffskamera D4 som får topprecensioner. De har D800 och framför allt D800E i pipelinen. Fuji släpper sin Fuji X-Pro 1.
Canon släpper sin 1Dx och har Eos 5D mark II s uppföljare på gång. Perfekt! Kanske den mest spännande kameravåren i mannaminne. Vad gör Leica då, jo de släpper ännu en "specialedition" M9-P? Samma kamera som 2009 i nytt skal och nu med lite finare skinn?
Släpp M10 NU.


Jalle

Det här är ingen Leica

Jag hade chansen att klämma på Fujis nya Leica M9-utmanare X-Pro1 häromdagen tack vare den vänliga personalen på  Scandinavian Photo. Det blev inte precis ett riktigt test, dels eftersom de inte hade fått in några objektiv ännu, dels eftersom kameran i fråga inte var ett demoex, så jag var tvungen att vara extremt föriktig.

Men en sak kunde jag i alla fall notera redan innan strömmen var på och gluggarna monterade. Fuji X-Pro1 är ingen Leica. Sökaren kändes inte lika ljus och stor som min M9. Och kameran ingav inte samma känsla av kör-över-mig-med-en-lastbil-jag-kommer-att-fungera-ändå som varit Leicas kännetecken sedan M3 lanserades på 50-talet.

Missförstå mig nu inte. Jag är fortfarande övertygad om att X-Pro1 är en fantastisk kamera. Jag har själv den lilla Fuji X-100 och är supernöjd. Allt talar för att storebror är ännu bättre. De få tester jag läst på nätet där man faktiskt haft chansen att ta riktiga bilder under mer än en halvtimme tyder på att Fuji levererat något utöver det vanliga.

Men det var något som inte stämde när jag plockade upp den lilla kameran. Det var en känsla som inte riktigt ville infinna sig, den där känslan av att jag vill äga den. Nu! Efter en del funderande kom jag på vad det var. Fuji har byggt en modern Minolta CLE, om någon kommer ihåg den. Det var en mätsökarkamera som lanserades 1981 som ett resultat av samarbetet mellan tyska leica och japanska Minolta. Grunden var billighets-Leican CL försedd med diverse automatik och lite mer plast. Det var faktiskt en ritkigt bra kamera. Jag ägde en sådan själv en gång i tiden, men det var ingen leica.

En sak som bekymrar mig mer än känslan är hur användbara mina Leica-objektiv kommer att vara på Fujin. Om jag lyckats förstå manualen rätt (annars, rätta mig gärna) måste man använda Live View för att fokusera. Det är som en spegelreflex fast sämre. Och hela idén med en M9-utmanare är att den ska vara en riktig mätsökarkamera. Om jag ska använda mina Leica-gluggar vill jag ha ett par indikatorer i sökaren som säger om bilden är skarp eller inte. Jag vill inte behöva stirra i en elekrtronisk sökare som är underlägsen både en spegelreflex och en mätsökare.

Jag längtar verkligen efter att få testa en Fuji med objektiv och se hur den står sig mot min M9 i verkliga livet. Jag kanske har helt fel. Kanske kommer jag att byta efter ett tag. Men just nu avvaktar jag med att sälja Leican.